Skadeglädje

Även om jag i princip inte tycker att man ska sparka på den som redan ligger, kan jag inte låta bli att roas lite över den hur den svenska radikalfeminismen nu imploderar. Debatten rasar om huruvida det går att kombinera arbete och passning av små barn. Det ena påståendet är mer tendensiöst och faktamässigt ogrundat än det andra.

Samtidigt avvaktar Feministiskt initiativ med att presentera någon ekonomisk politik, bortsett från krav på 6 timmars arbetsdag och mer pengar till offentlig sektor. Konkreta förslag kommer i februari. Taleskvinnan Sofia Karlsson menar att partiet inte ska placeras in på en höger-vänsterskala. Korporativism och förstatligande är ju som bekant populärt både hos fascister och socialister, så FI tänker därför helt rätt som inte i förväg vill bekänna färg. Extremt kan det nog tänkas bli i alla fall.

Det blir jobbigt när man till slut nu ska bestämma sig för vad Kvinnor är och kan, och vad Kvinnor vill. Kvinnor har ju, precis som vi övriga människor, en tendens att ha egen vilja. Låt oss därför fortsätta att njuta över vad som händer när människan försöker sätta sig över tingens ordning, och definiera kollektiv som inte finns.