Brev till Daniel Lind rörande debattartikel i DI 2006-02-03
Bäste Daniel Lind,
du skriver i din debattartikel att Magnus Henrekson drar för långtgående slutsatser av det statistiska underlag som SNS presenterat. Ditt främsta argument är att Sverige "hamnade efter" under krisåren i början av 90-talet, och att vi inte hämtat oss från det än i sysselsättningshänseende. Vidare gör du jämförelser mellan Sverige och OECD, som pekar på att Sveriges utveckling är relativt god.
Förutom det beklagliga i att jämföra Sverige med OECD-genomsnittet, givet de stora ekonomiska problemen i tongivande OECD-länder, främst i Europa, måste jag ifrågasätta din ansats.
Som vetenskapsfilosofiskt skolad bör du känna till att statistik i sig själv aldrig kan förklara någonting, utan att statistik endast kan användas för att pröva teoretiska hypoteser. Prof. Henreksons hypotes är att Sverige, på grund av relativt arbetskraftskostnadsläge, kommer att ha svårt att hävda sig på längre sikt när det gäller skapandet av nya arbetstillfällen inom industri. Industrivaror är internationellt konkurrensutsatta, och kan därför förväntas att över tid i större utsträckning produceras i länder med lägre relativa lönenivåer än i Sverige. Delar av tjänstesektorn är dock inte i samma utsträckning internationellt konkurrensutsatt, varför vi bör förvänta oss ett skifte av arbetstillfällen i riktning mot tjänsteproduktion över tid.
Vidare drabbades Sverige mycket hårt av de två oljekriserna, en aggressiv lönepolitik från fackföreningsrörelsen och höjningarna av arbetsgivaravgifterna under 70-talet, vilket borde fått konsekvenser för sysselsättningen i den internationellt konkurrensutsatta industrisektorn. Detta blev också fallet, och Sverige andel av arbetskraften som arbetade i industrin sjönk kraftigt. På grund av höga offentliga utgifter kunde denna friställda arbetskraft absorberas i den offentliga sektorn, men till en kostnad av kraftigt höjda offentliga utgifter.
Expansionen av offentlig sektor omöjliggjordes i och med krisåren i början av 90-talet, samtidigt som Sverige fick ett bättre företagarklimat, först efter skattereformen -89 och sedan i och med den borgerliga regeringens tillträde 1991. Konsekvenserna av det blev tillväxt i industrisektorn från en tidigare låg nivå. Samtidigt var lagstiftningen fortsatt utformat så att den gjorde, och gör, privat tjänsteproduktion mycket dyr, på grund av skattekilar och arbetsmarknadslagstiftning.
Om du, Daniel Lind, hade bemödat dig om att inta en vetenskaplig hållning, som din titel som TCO-ekonom borde kräva av dig, hade du valt att presentera en alternativ teoribildning till den ovan presenterade i din debattartikel, och därefter dels visat hur historisk empiri och statistik stämt överens med din teori, och hur den kunde underbygga dina slutsatser inför framtiden. Istället ägnar du dig åt en i princip meningslös diskussion kring robustheten i ett enskilt statistiskt samband, utan att med mer än en rad diskutera en logisk förklaringsmodell kring varför Prof. Henreksons slutsatser inte är korrekta.
Du sköter ditt arbete som ekonom dåligt, Daniel Lind. Däremot fungerar du bra som politruk.
du skriver i din debattartikel att Magnus Henrekson drar för långtgående slutsatser av det statistiska underlag som SNS presenterat. Ditt främsta argument är att Sverige "hamnade efter" under krisåren i början av 90-talet, och att vi inte hämtat oss från det än i sysselsättningshänseende. Vidare gör du jämförelser mellan Sverige och OECD, som pekar på att Sveriges utveckling är relativt god.
Förutom det beklagliga i att jämföra Sverige med OECD-genomsnittet, givet de stora ekonomiska problemen i tongivande OECD-länder, främst i Europa, måste jag ifrågasätta din ansats.
Som vetenskapsfilosofiskt skolad bör du känna till att statistik i sig själv aldrig kan förklara någonting, utan att statistik endast kan användas för att pröva teoretiska hypoteser. Prof. Henreksons hypotes är att Sverige, på grund av relativt arbetskraftskostnadsläge, kommer att ha svårt att hävda sig på längre sikt när det gäller skapandet av nya arbetstillfällen inom industri. Industrivaror är internationellt konkurrensutsatta, och kan därför förväntas att över tid i större utsträckning produceras i länder med lägre relativa lönenivåer än i Sverige. Delar av tjänstesektorn är dock inte i samma utsträckning internationellt konkurrensutsatt, varför vi bör förvänta oss ett skifte av arbetstillfällen i riktning mot tjänsteproduktion över tid.
Vidare drabbades Sverige mycket hårt av de två oljekriserna, en aggressiv lönepolitik från fackföreningsrörelsen och höjningarna av arbetsgivaravgifterna under 70-talet, vilket borde fått konsekvenser för sysselsättningen i den internationellt konkurrensutsatta industrisektorn. Detta blev också fallet, och Sverige andel av arbetskraften som arbetade i industrin sjönk kraftigt. På grund av höga offentliga utgifter kunde denna friställda arbetskraft absorberas i den offentliga sektorn, men till en kostnad av kraftigt höjda offentliga utgifter.
Expansionen av offentlig sektor omöjliggjordes i och med krisåren i början av 90-talet, samtidigt som Sverige fick ett bättre företagarklimat, först efter skattereformen -89 och sedan i och med den borgerliga regeringens tillträde 1991. Konsekvenserna av det blev tillväxt i industrisektorn från en tidigare låg nivå. Samtidigt var lagstiftningen fortsatt utformat så att den gjorde, och gör, privat tjänsteproduktion mycket dyr, på grund av skattekilar och arbetsmarknadslagstiftning.
Om du, Daniel Lind, hade bemödat dig om att inta en vetenskaplig hållning, som din titel som TCO-ekonom borde kräva av dig, hade du valt att presentera en alternativ teoribildning till den ovan presenterade i din debattartikel, och därefter dels visat hur historisk empiri och statistik stämt överens med din teori, och hur den kunde underbygga dina slutsatser inför framtiden. Istället ägnar du dig åt en i princip meningslös diskussion kring robustheten i ett enskilt statistiskt samband, utan att med mer än en rad diskutera en logisk förklaringsmodell kring varför Prof. Henreksons slutsatser inte är korrekta.
Du sköter ditt arbete som ekonom dåligt, Daniel Lind. Däremot fungerar du bra som politruk.
posted by Hugin at 13:27
0 Comments:
<< Home